Hem / Vad behöver du hjälp med? / Familjerätt / Arv och dödsfall

Behöver du hjälp med arv och testamente?

Vi är inriktade på tvister som rör successionsrätt. Successionsrätten innefattar arv, testamente och boutredning. Vi biträder kring hur kvarlåtenskapen ska fördelas och hur kvarlåtenskapen ska tas om hand.

Arv och dödsfall

Arvsrätten är knuten till släktskapet och bygger på arvsklasser.

Första arvsklassen är den avlidnes avkomlingar eller bröstarvingar (barn, barnbarn osv.)
Den andra arvsklassen är avlidnes föräldrar, syskon och syskons avkomlingar
Den tredje arvsklassen är arvlåtarens far- och morföräldrar samt deras barn.

Det innebär att kusiner inte ärver.

Hur ärver efterlevande make/maka?

Efterlevande make/maka ärver med fri förfoganderätt. Det innebär att hen kan göra vad hen vill med egendomen med begränsning till testamente.

Det innebär att bröstarvinge till den avlidne maken (särkullbarn), har rätt att få ut sitt arv direkt.
Det innebär att övriga bröstarvingar får vänta på sitt arv tills även den efterlevande maken avlidit.
Det innebär att efterlevande makes arvsrätt är inte skyddad mot testamente från den avlidne makens sida.
Genom basbeloppsregeln garanteras efterlevande maken ett visst minimiskydd mot testamente och särkullbarns rätt att få ut sitt arv direkt.

Efterarv

När efterlevande make ärvt egendom av den först avlidne maken så har efterarvingar rätt till del i den efterlevandes bo.

Efterarvingarna har rätt till samma andel i boet som den ärvda egendomen utgjorde av makarnas hela bo vid den först avlidne makens död. Normalt utgör andelen hälften av boet men andelen kan bli en annan om det t.ex. fanns enskild egendom i boet eller testamente till förmån för någon annan än den efterlevande maken.

Som huvudregel påverkas inte efterarvingarnas andel av att boet ökar eller minskar i värde efter den först avlidne makens död. Undantag görs i två fall.

Om maken på ett otillbörligt sätt genom gåva eller liknande förfarande orsakat väsentlig minskning av boet kan vederlag utgå för minskningen. Om kompensation inte kan utgå ur boet kan gåvotagaren vid ond tro tvingas att återbära gåvan eller utge ersättning för dess värde.
Om boet ökat i värde ska ökningen tillfalla den efterlevande makens arvingar. Detta under förutsättning att arvlåtaren fått egendom till motsvarande värde genom arv, gåva eller testamente eller det kan antas att ökningen beror på arvlåtarens förvärvsarbete.

Om det bara finns efterarvingar efter den först avlidne maken vid den efterlevande makens död ärver de hela boet. Detta gäller under förutsättning att den efterlevande ärvt någon egendom av sin make. Om det bara finns arvingar efter den efterlevande maken så tar de hela boet vid dennes död.

Om en avliden person inte efterlämnar make eller släktarvingar och inte heller har gjort testamente tillfaller hans kvarlåtenskap Allmänna arvsfonden.

Förskott arv

Utgångspunkten är att gåvogivaren bestämmer om en gåva ska utgöra förskott på arv. Om givarens avsikt inte kan fastställas utgår man från en antagen uppfattning hos givare i allmänhet.

Gåvor till bröstarvingar presumeras utgöra förskott på arv. Värdet av gåvan ska avräknas mot arvet. I två undantagsfall ska avräkning inte ske:

Kostnader för barns uppehälle och utbildning som ligger inom ramen för föräldrars underhållsskyldighet.
Vanliga gåvor om värdet inte är orimligt med hänsyn till givarens villkor.

Gåvor till andra arvingar än bröstarvingar presumeras inte utgöra förskott på arv.

Vad gäller för laglotter?

Hälften av en bröstarvinges arvslott utgör arvingens laglott. Arvlåtaren kan inte förfoga över den genom testamente. Den del av kvarlåtenskapen som arvlåtaren kan testamentera över kallas den disponibla kvoten. Laglotten utgör alltså ett skydd mot testamente.

En bröstarvinge kan påkalla jämkning av ett testamente som kränker laglotten. Detta måste ske inom sex månader efter det att arvingen fått del av testamentet. Påkallas inte jämkning inom den angivna tiden blir testamentet gällande mot bröstarvingen.

Bröstarvingen har ett förstärkt laglottsskydd. En gåva av arvlåtaren som till syftet är att jämställa med testamente behandlas i princip som ett testamentariskt förordnande. Jämkning av gåvan kan påkallas om den kränker laglotten. Gåvan ska återbäras i den utsträckning kränkning sker. Kan återbäring inte ske ska ersättning i stället betalas. Jämkning måste påkallas genom att talan väcks mot gåvotagaren inom ett år från det att bouppteckning efter arvlåtaren avslutades. Görs inte det förloras rätten till talan och det förstärkta laglottsskyddet.

Vad gäller för livförsäkringar vid dödsfall?

Om den som har en livförsäkring för dödsfalls skull vill att försäkringsbeloppet inte ska fördelas enligt den legala arvsordningen kan han eller hon sätta in en förmånstagare till försäkringen. Utfallande belopp tillfaller då förmånstagaren.

En bröstarvinge, som insatts som förmånstagare till en livförsäkring, är inte skyldig att avräkna rätten till försäkringsbeloppet som förskott på arv annat än om detta föreskrivits eller måste anses ha varit försäkringstagarens avsikt.

Om tillämpningen av ett förmånstagarförordnande är oskäligt mot efterlevande make eller bröstarvingar kan dessa begära jämkning av förordnandet så att det helt eller delvis tillfaller dem. Jämkning måste begäras inom viss tid annars förloras den rätten.

Vad innebär att förlora rätten till arv eller testamente?

En arvinge eller testamentstagare förlorar i regel sin rätt att ta arv eller testamente om han eller hon genom brott uppsåtligen dödar arvlåtaren eller testator. Förverkande förutsätter inte att gärningsmannen döms för brottet.

Om någon har förverkat sin rätt att ta arv ska det ärvas som om denne dött före arvlåtaren. Vid testamente kan inte samma princip tillämpas utan vidare.

Kan rätten till arv eller testamente preskriberas?

Rätten att ta arv eller testamente kan preskriberas tio år räknat från dödsfallet.

Vad innebär ett arvsavtal?

Avtal beträffande arv och testamente efter den som ännu lever är inte giltigt.
Arvlåtaren kan endast förfoga över egendomen genom testamente.
En arvinge kan avsäga sig sin arvsrätt under arvlåtarens livstid.
En bröstarvinge kan i princip inte avsäga sig rätten till laglott utan att få skäligt vederlag.

Testamenten

Vem kan göra testamente?

Rätt att göra ett testamente har den som fyllt 18 år. Två undantag finns. Även en underårig som är eller har varit gift kan göra ett testamente. Den som fyllt 16 år kan göra testamente beträffande egendom som han eller hon själv råder över. Samma regler gäller om behörigheten att återkalla ett testamente.

Vem kan ta emot testamente?

Såväl fysiska som juridiska personer kan vara testamentstagare.
Testamente kan som huvudregel endast göras till den som är född eller avlad vid testators död.

När är ett testamente giltigt?

Ett testamente ska vara skriftligt. Två vittnen ska vara samtidigt närvarande när testator skriver under det. Om det redan är undertecknat ska testator i vittnenas samtidiga närvaro upplysa att han eller hon undertecknat testamentet. Vittnena ska bestyrka handlingen med sina namn.

För testamentsvittnen gäller jävsregler där vittnen inte vara testators make eller närmare släkt med testator och får inte heller vara testamentstagare eller dennes make eller närmare släkt med testamentstagaren.

Om en person är förhindrad av sjukdom eller annat nödfall att upprätta sitt testamente kan han eller hon muntligen inför två vittnen uttrycka sin sista vilja eller upprätta och underteckna en egenhändigt skriven handling som innehåller denna vilja. Ett nödtestamente gäller inte om testator under tre månader efter testamentets upprättande haft möjlighet att upprätta ett vanligt testamente.

Hur kan ett testamente återkallas?

Ett testamente kan återkallas formlöst.

När är ett testamente ogiltigt?

Ett testamente är ogiltigt om testator saknade behörighet att upprätta testamente eller om formkraven inte är uppfyllda. Vittnesjäv medför som regel partiell ogiltighet av testamentet i fråga om det förordnande som jävet rör.

Ett testamente är ogiltigt om det upprättats under påverkan av en psykisk störning eller om testator förmåtts att upprätta det genom missbruk av hans eller hennes oförstånd, viljesvaghet eller beroende ställning.

Ett testamente är ogiltigt om testator svikligen förletts att upprätta det eller om det är föranlett av testators felaktiga uppfattning om sakförhållanden eller rättsregler.

Vad gäller för testamentstagaren?

En testamentstagare som vill göra sin rätt gällande måste delge samtliga arvingar testamentet. Delgivning behöver inte ske med arvinge som godkänt testamentet.

Hur gör man får att angripa ett testamente?

En arvinge som vill angripa testamentet och åberopa att det är ogiltigt enligt någon av de grunder som nämnts ovan måste väcka klandertalan inom sex månader från delgivningen.

Hur tolkas testamente?

Ett oklart testamente måste tolkas. Huvudregeln är att man ska försöka ta reda på testators vilja. Tolkningen får inte gå så långt att testamentet ges ett innehåll som inte kan anknytas till själva förordnandet. Om man inte kan fastställa testators vilja så tolkas testamentet genom antaganden om hur testatorer i allmänhet skulle vilja få ett testamente verkställt.

Kan jag avstå testamente?

En testamentstagare kan avstå från sin rätt enligt testamentet.

Bouppteckning

Vad är ett dödsbo?

Ett dödsbo uppkommer när en person avlider och omfattar den avlidnes tillgångar och skulder. Dödsboet betraktas som en juridisk person i vilken dödsbodelägare har en andel.

Vilka är delägare i dödsboet?

Efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare är dödsbodelägare. Om dödsbodelägarens andel har överlåtits inträder förvärvaren i överlåtarens ställe som dödsbodelägare.

Vem förvaltar dödsboet?

Dödsbodelägarna får själva förvalta dödsboet. Dödsbodelägarna måste vara eniga om alla åtgärder som ska vidtas.

Vad gäller om dödsbodelägarna är oense?

Om dödsbodelägarna inte kan enas vid den gemensamma förvaltningen kan denna ersättas av förvaltning genom boutredningsman.

Vad är testamentsexekutor?

Genom testamente kan den avlidne ha bestämt att en viss person ska ha hand om dödsboförvaltningen, en s.k. testamentsexekutor.

Kan ett dödsbo gå i konkurs?

Ett dödsbo kan försättas i konkurs. I sådant fall förvaltas egendomen av konkursboet genom konkursförvaltaren.

När ska bouppteckning förrättas?

När boet är utrett i fråga om tillgångar och skulder ska bouppteckning göras. Bouppteckning ska förrättas inom tre månader från dödsfallet.

Den dödes tillgångar och skulder antecknas i bouppteckningen per dödsdagen. Även tillgångarnas värde och skuldernas belopp ska anges sådana de var på den dagen. Efterlevande makes tillgångar och skulder ska också upptecknas.

Boet uppges under straffansvar av den som bäst känner till det. Denne ska underteckna bouppteckningen på heder och samvete. Två gode män förrättar bouppteckningen och de ska på handlingen intyga att allt har blivit riktigt antecknat och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd. Bouppteckningen ges in till Skatteverket för registrering inom en månad efter det att den upprättats.

Vad händer med nya tillgångar eller skulder efter bouppteckningen?

Om kännedom om ny tillgång eller skuld fås efter bouppteckningen ska tilläggsbouppteckning göras.

När kan en dödsboanmälan göras?

Om den dödes tillgångar eller, när den döde efterlämnar make, tillgångarna och hans eller hennes andel i makens giftorättsgods inte räcker till annat än begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet och tillgångarna inte omfattar fast egendom eller tomträtt behöver bouppteckning inte göras. Då räcker det med en dödsboanmälan av socialnämnden till Skatteverket.

Vem ansvar för dödsboet skulder?

Dödsbodelägarna är inte personligen ansvariga för dödsboets skulder.

En bodelning och ett arvskifte ska gå tillbaka om delningen gjorts innan den dödes och boets andra skulder betalats eller medel för detta satts under särskild vård. Egendomen eller motsvarande värde ska i sådant fall återlämnas. Återgången kan dock begränsas till vad som behövs för att betala skulderna och boets förvaltningskostnader.

När ska bodelning göras med efterlevande maka?

Om efterlevande make inte är ensam dödsbodelägare ska bodelning göras före arvskiftet. Det som återstår på den dödes sida efter bodelningen utgör kvarlåtenskapen som ska fördelas mellan arvingar och testamentstagare.

Vad gäller för arvsskiftet?

Arvskifte förrättas av arvingar och universella testamentstagare.
Mot en delägares vilja får skifte i allmänhet inte ske innan bouppteckning förrättats och alla kända skulder har betalats.
Hur arvskiftet ska ske bestämmer de närmast berörda fritt.
Om delägarna inte kan enas om värden anses marknadsvärdet vid arvskiftet vara avgörande.
Sedan värdering av egendomen har skett fördelas egendomen på delägarna genom lottläggning.
Vid lottläggning har delägarna rätt till del i varje slag av egendom.
Arvskiftet ska vara skriftligt och undertecknas av delägarna för att vara giltigt.

Vad gäller om dödsbodelägarna är oense om arvsskiftet?

Om de berörda inte kan komma överens kan en delägare hos tingsrätten begära att skiftesman utses. En boutredningsman och en testamentsexekutor är utan särskilt förordnande även skiftesman. Förmår skiftesmannen inte ena delägarna om fördelningen av egendomen kan denne förrätta ett tvångsskifte. Den som är missnöjd med skiftet kan klandra beslutet därom inom viss tid.

Vad är oskiftat dödsbo?

Dödsbodelägare kan avtala att boet inte ska skiftas utan att de ska leva samman i oskiftat bo. Ett sådant avtal gäller tills vidare med en uppsägningstid på tre månader.

Läs vidare