Familjerätt
Specialister på familjerätt Ett av våra kärnområden är familjerättslig tvistelösning med särskild inriktning mot barns vårdnad, boende och umgänge. Vi företräder regelbundet såväl mammor som…
Hem / Vad behöver du hjälp med? / Affärsjuridik
I företag som har egna jurister underlättas samarbetet jurist/affärsman genom att juristen som anställd redan från början är en medlem av organisationen och därför oftast mycket lätt intar sin plats t.ex. i ett förhandlingsteam. Anlitas extern konsult, t.ex. en advokat, är det viktigt att denne informeras om företagets verksamhet, policy och affärsidéer.
Inom varje företag bör finnas baskunskaper i affärsjuridiska frågor. Dessa kunskaper bör åtminstone räcka så långt att större juridiska risker kan lokaliseras och att personer kan anlitas internt eller externt för att komma tillrätta med dessa risker. Om sådan beredskap finns skapas en trygghet i organisationen och juridiken behöver inte upplevas som ett hot eller hinder. Rätt juridisk hantering innebär också att besvärande rättsregler kan undvikas genom val av alternativa lösningar i en viss fråga.
Större affärer kräver ofta medverkan av juridisk expertis. Juristen skall visa affärsmannen de juridiska komplikationer och risker ett visst affärsupplägg medför och försöka hantera situationen så att dessa komplikationer och risker kan undvikas eller minimeras. I detta möte mellan affärsmannen och juristen uppstår lätt ett motsatsförhållande. Juristen anser att affärsmannen uppträder alltför oansvarigt, medan affärsmannen tycker att juristen sätter käppar i hjulet. I en konkret affär kan givetvis ett ömsesidigt misstroende få mycket negativa konsekvenser. Förmågan att spela ihop är av utomordentlig betydelse.
Nedan presenteras en mycket schematisk och generell sammanställning över faktorer och åtgärder som vi anser kan förbättra samarbetet mellan affärsmannen och juristen.
Affärsmannen bör
Juristen bör
Om ovanstående mycket grundläggande principer efterlevs så får du ett gott samarbete med din jurist och därmed gör du bättre affärer utan onödiga och ej kalkylerade risker.
I företag som har egna jurister underlättas samarbetet jurist/affärsman genom att juristen som anställd redan från början är en medlem av organisationen och därför oftast mycket lätt intar sin plats t.ex. i ett förhandlingsteam. Anlitas extern konsult, t.ex. en advokat, är det viktigt att denne informeras om företagets verksamhet, policy och affärsidéer.
Det större företaget har i allmänhet stor intern kapacitet och har dessutom ofta en eller flera bolagsjurister för hantering av affärsjuridiska frågor. Bolagsjuristen handlägger då i allmänhet företagets mera komplicerade affärsjuridiska frågor. De ”enklare” anförtros andra, ofta ej juridiskt utbildade personer, eventuellt försedda med särskilda instruktioner från den juridiska avdelningen. Inte ens storföretagen klarar emellertid att internt hantera alla förekommande affärsjuridiska uppdrag utan anlitar även utomstående konsulter. Den alltmer tilltagande specialiseringen inom juridiken i allmänhet och affärsjuridiken i synnerhet gör att bolagsjuristerna själva lägger ut uppdrag på specialister inom områden som skatter och miljörätt men även när det gäller t.ex. större avtal och processer.
Advokater styrs av Advokatsamfundets etiska regler och konsultansvar. Det sistnämnda innebär att en advokat, såväl som andra konsulter, kan bli skadeståndsskyldig vid vårdslös rådgivning. Konsulter har därför all anledning att vara försiktiga, även om en ansvarsförsäkring kan täcka huvuddelen av sådana skador. Konsultansvaret innebär att advokater gärna garderar sig med både hängslen och livrem, något som affärsmannen bör vara medveten om.
Företag som saknar egen juristavdelning har ofta ett kontinuerligt samarbete med en advokatfirma. Många gånger är för övrigt företagets ”husadvokat” medlem av styrelsen. Vid uppdrag som kräver specialistkompetens kan husadvokaten i allmänhet anvisa specialister inom eller utom den egna byrån.
Ett problem är att den juridiska litteraturen oftast är skriven för jurister med användning av svårförståeliga termer och resonemang. Flertalet böcker är dessutom helt teoretiskt/vetenskapliga till sin uppläggning med en detaljnivå som ofta vida överstiger affärsmannens behov. Såväl i Sverige som andra länder råder brist på litteratur och andra informationskällor som behandlar juridiska frågor på ett praktiskt och överskådligt sätt. Vår rådgivning är avsedd att minska denna brist.
Ett företag, oavsett storlek, bör ha en strategi för hantering av de vanligast förekommande affärsjuridiska frågorna. I större företag finns ofta åtminstone delar av en sådan strategi beskriven i instruktioner och beslut av styrelse, VD eller annan högre chef. I mindre företag möts ofta sådana frågor med beslut vartefter de uppkommer. Nackdelen med den senare modellen är givetvis att tidsnöd och andra omständigheter kan göra att dessa beslut blir mindre väl genomtänkta. Sådana felaktiga beslut kan givetvis få kostsamma konsekvenser.
Hur förekommande affärsjuridiska frågor skall hanteras beror givetvis på det enskilda företagets storlek, struktur, verksamhetsområde, ägarförhållanden m.m. Generellt kan sägas att ett företag bör överväga hur det skall förhålla sig till flertalet av nedanstående affärsjuridiska områden:
Aktiebolagslagen reglerar mycket detaljerat hur verksamheten i ett aktiebolag får och skall bedrivas. Lagen innehåller regler om VD, styrelse, bolagsstämma, vinstutdelning, revisorer, emissioner m.m. Detaljerade regler om andra typer av bolag finns i lagen om handelsbolag och enkla bolag. I det följande behandlas bolagsfrågor med utgångspunkt från den vanligaste bolagsformen – aktiebolaget. En eller flera inom bolagets organisation bör ha åtminstone översiktliga kunskaper i aktiebolagsrätt. Hanteringen kan ske på en mängd olika sätt och uppläggningen är i hög grad beroende av det enskilda bolagets organisation och storlek.
Det mindre företaget kan kanske nöja sig med att företagsledaren eller (om sådan finns) ekonomichefen besitter nödvändiga kunskaper. Bokslut, protokoll och korrespondensen med Bolagsverket (den s.k. bolagsexercisen) kan tas om hand internt eller av extern redovisningsbyrå. Denna brukar också ha personal som kan ge råd också i andra bolagsrättsliga frågor. Även ett mindre företag bör dock ha en upparbetad kontakt med en revisor eller advokat för att snabbt kunna få svar i akuta bolagsrättsliga frågor. Särskilt viktigt är detta för företag som har finansiella eller lönsamhetsmässiga problem. En mängd speciella regler gäller som bekant för företag i kris.
Det medelstora eller större företaget bör se till att intern kompetens finns i åtminstone de vanligt förekommande aktiebolagsrättsliga frågorna. För mera komplicerade bolagsrättsliga frågor bör företaget ha upparbetade kontaktvägar med externa konsulter. En framkomlig väg kan t.ex. vara att den ordinarie revisionsbyrån ger råd i frågor som har med ekonomi och redovisning att göra, medan man i ”rent juridiska” frågor anlitar sin ”husadvokat”.
Juridiska dokument kräver ofta specialistkunskaper. Detta gäller i särskilt hög grad kommersiella avtal och kontrakt. Många företag har fått vidkännas förluster till följd av bristfällig avtalshantering. För företag som inte har egen juristavdelning bör konsulthjälp anlitas för alla mera komplexa avtal. Enklare dokument kan hanteras internt även om det också i sådana fall kan vara lämpligt att få en avstämning med extern konsult. Som konsult i dessa frågor bör i första hand anlitas advokater med affärsjuridisk inriktning. Även handlingar som föregår avtal, t.ex. offerter eller ”letter of intent” bör många gånger juristgranskas. För ”masshandlingar” såsom offerter och köpeavtal kan det i stället vara lämpligt att lägga upp rutiner för hantering av dessa i samråd med juristen.
När det gäller transaktioner som involverar företag utanför Sverige, bör i många fall också lokal(a) jurist(er) i det aktuella landet anlitas.
Marknadsföringslagen
Konkurrenslagen
Kunskaper och strategi
Viss kompetens inom detta område bör finnas internt även i det mindre företaget. Varje företag måste t.ex. ha rutiner för löpande betalning av skatter och avgifter. För skatteplanering bör vidare varje företag ha inarbetade kontakter med redovisningsbyrå och/eller revisor. För mera komplicerade frågor bör renodlade skatteexperter anlitas. Särskilda skatteavdelningar finns hos många revisions- och advokatbyråer.
I medelstora och större företag bör någon t.ex. ekonomichefen ges i uppdrag att kontinuerligt bevaka nyheter på skatteområdet och vidareförmedla sina kunskaper till berörda personer.
Arbetsrätten utgör en mycket viktig del i den juridiska kunskapsbank som måste finnas hos varje företag. En mängd lagar och förordningar reglerar arbetslivet och det kan vara förenat med stora kostnader och olägenheter att bryta mot reglerna i dessa. Skyddsregler för anställda återfinns t.ex. i lagen om anställningsskydd, semesterlagen och medbestämmandelagen. Även mindre företag utan särskild personalavdelning måste tillse att erforderliga kunskaper finns inom den egna organisationen. Extern hjälp kan tillhandahållas i enklare frågor av redovisningsbyråer och revisionsbyråer.
Ett företag bör givetvis i första hand försöka bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att tvister kan undvikas. En genomtänkt och väl genomförd strategi i affärsjuridiska frågor innebär givetvis att risken för tvister och processer minskar.
Den vanligaste typen av tvister i affärslivet är säkerligen avtalstvister. Många av dessa har tyvärr sin grund i bristfälliga eller ostrukturerade avtalstexter.
Frågan om hur en enskild affärsjuridisk fråga bör behandlas skiljer sig i allmänhet inte i någon högre grad mellan företag i olika storleksklasser eller branscher. Eftersom storföretagen i allmänhet hanterar större värden än de mindre företagen kan dock antas att det större företaget har och är berett att lägga ned större resurser på ett enskilt ärende än det mindre. Avsättningen av resurser måste givetvis, som i all affärsverksamhet, återspegla de förlustrisker respektive vinstchanser som föreligger i det konkreta fallet.
När det gäller av vem en viss fråga eller en viss typ av frågor skall handläggas, blir skillnaden mellan olika företag mera markant.
När en tvist ändå uppstått gäller det att ha en beredskap för dess handläggning. Helst bör en strategi finnas utarbetad även i denna del. En sådan bör tala om hur olika typer av tvister skall handläggas och av vem. Det är härvid lämpligt att dela in tvister efter beräknade vinst- och förlustrisker. Endast för tvister över vissa värden behöver t.ex. advokat kopplas in. Vissa grundläggande kunskaper om hantering av tvister bör finnas inom den egna organisationen. Sådana kunskaper bör t.ex. innefatta
Kreditförluster kan reduceras genom en mängd olika åtgärder. Varje företag, oavsett storlek, bör ha en väl genomtänkt strategi för alla förekommande kreditrisker med väl avdelade ansvarsområden. En sådan strategi bör skilja på förebyggande åtgärder och hantering av kreditrisker som har realiserats genom gäldenärens oförmåga att betala.
Kreditrisker kan återfinnas i snart sagt alla affärstransaktioner. Förebyggande åtgärder är t.ex. samarbete med kreditupplysningsföretag och garderingar i avtalstexter t.ex. kontant betalning eller korta kredittider. Härutöver kan förekomma säkerhetsarrangemang av olika slag, såsom:
Grundläggande juridiska kunskaper om kreditrisker och hantering därav måste finnas inom den egna organisationen. Extern hjälp kan erhållas från kreditupplysningsföretag, offentliga register (t.ex. PRV), revisorer och advokater. Dessutom kan bankerna ge viss vägledning t.ex. när det gäller utlandsaffärer.
Rätt hantering av kreditrisker innefattar också ett effektivt system för bevakning och indrivning av fordringar.
Alla företag, oavsett storlek, har behov av extern rådgivning i affärsjuridiska frågor. Behovet skiftar givetvis markant mellan olika företag beroende på företagets egna resurser och komplexiteten i de frågor som skall besvaras eller åtgärdas. Nedan skall ges några generella råd vid anlitandet av advokater.
Informationsmängden inom det juridiska området ökar liksom på andra områden i en accelererande takt. Även inom juridiken ökar därför kravet på specialisering. Den tid är för länge sedan förbi när en allmänpraktiserande advokat förmådde så att säga greppa över hela fältet. Idag kan ingen ens hålla sig helt à jour med allt som händer på det affärsjuridiska området. Många advokater är därför utpräglade specialister som endast eller till huvudsaklig del sysslar med t.ex. skatter, arbetsrätt, avtalsrätt, konkurrensrätt, finansieringsjuridik eller miljörätt. Denna utveckling men även andra omständigheter gör att det för det enskilda företaget ofta är svårt att på egen hand hitta rätt person för ett konkret affärsjuridiskt uppdrag.
För advokater gäller yrkesetiska regler. Enligt stadgarna för Sveriges Advokatsamfund skall advokat iaktta god advokatsed. Vad som skall förstås härmed finns närmare angivet i av samfundet utfärdade ”Vägledande regler om god advokatsed”.
De olika advokatbyråerna återfinns givetvis i de lokala telefonkatalogerna. Advokatsamfundet har en matrikel omfattande alla advokater och biträdande jurister vid svenska advokatbyråer. Matrikeln återfinns på samfundets hemsida. Tyvärr finns inga enhetliga benämningar på juridikens olika områden, varför det ofta är svårt att mera exakt veta vad som gömmer sig under byråns beskrivning av verksamheten.
De största affärsjuridiska byråerna i Sverige anger oftast som verksamhetsinriktning helt enkelt ”affärsjuridik”. Andra byråer, som handlägger affärsjuridiska frågor, räknar i stället ofta upp en lång rad olika ämnesområden. För de allra flesta ingår dock ordet ”affärsjuridik” i en eller annan form i denna uppräkning. Viss misstänksamhet kan riktas mot byråer som har en alltför stor spännvidd på sin verksamhet, särskilt om byrån endast sysselsätter ett fåtal jurister. I advokatsamfundets matrikel förekommer t.ex. enmansbyråer som anger verksamhetsinriktningen: ”Affärsjuridik, brottmål och familjerätt”. En byrå med flera jurister kan dock täcka stora områden om var och en av dessa jurister är specialiserad. Det kan alltså vara svårt att hitta rätt jurist eller byrå enbart med hjälp av kataloguppgifter. Ytterligare vägledning kan erhållas genom förfrågningar direkt till vederbörande byrå och/eller till byråns klienter. I vissa fall kan också t.ex. branschorganisationer och revisionsbyråer vara behjälpliga.
Inför anlitandet av advokat bör först en analys göras av företagets behov av juristtjänster. Medelstora och större företag behöver i allmänhet ha löpande juridisk service för frekvent förekommande affärsjuridiska frågor. En affärsjuridisk byrå bör anlitas, som har goda kvalifikationer inom centrala områden av affärsjuridiken såsom bolagsrätt och avtalsrätt.
Frågan om storleken på byrån är ofta avhängig av företagets storlek. Generellt kan sägas att storföretaget har större anledning att anlita en stor byrå, eftersom storföretagets behov i allmänhet sträcker sig över ett vidare fält.
De mindre företagen har inte på samma sätt behov av löpande kontakter med advokat. Behovet uppstår i allmänhet först när en viktigare affärstransaktion skall företas (t.ex. ett viktigare avtal) eller när företaget råkar i tvist.
Som tidigare påpekats går utvecklingen mot en allt hårdare specialisering. Endast en mindre del av landets verksamma advokater har affärsjuridisk inriktning. Bland dessa skiftar givetvis kunskaper och erfarenheter.
Vid anlitandet av en advokat för kontinuerlig rådgivning är det, som tidigare påpekats, ett krav att denne besitter nödvändiga kunskaper inom den centrala affärsjuridiken. I specialfrågor skall denne kunna hänvisa till lämplig specialist. Husadvokaten bör emellertid också ha andra kvaliteter. En husadvokat som sitter i företagets styrelse bör t.ex. vara affärsmässig och ha goda kunskaper i företagsekonomi och finansiering. Om, vilket ofta är fallet, husadvokaten förutsätts biträda företaget i avtalsförhandlingar är, förutom affärsmässighet, även förhandlingsvana ett starkt önskemål.
När det gäller olika typer av uppdrag skall nedan beröras endast två områden, nämligen hanteringen av viktigare avtal och tvister.
Det sannolikt vanligaste affärsjuridiska advokatuppdraget är att utforma och förhandla kommersiella avtal. Många advokater är också specialiserade avtalsjurister. En skicklig avtalsjurist skall inte endast ha goda kunskaper om de vanligast förekommande avtalen. Han eller hon skall också med kort varsel kunna upprätta avtalsförslag och vara en kunnig förhandlare.
Har företaget tillgång till husadvokat är denne ofta lämplig att anlita för avtalsskrivning och avtalsförhandlingar. Saknar husadvokaten erfarenhet beträffande en viss avtalstyp bör denne hänvisa uppdraget till annan advokat (inom eller utom den egna organisationen). Ett företag som anlitar en advokat för avtalsskrivning och avtalsförhandlingar bör tillse att kostnaderna hålls nere genom att ge advokaten strukturerade underlag och preciserade instruktioner. På vilket stadium advokaten skall kopplas in växlar från fall till fall. Ofta kopplas emellertid advokaten in för sent. Tänk på att en erfaren affärsjurist kan ha många värdefulla synpunkter redan i de inledande diskussionerna om strategi och affärsupplägg.
Flertalet dispyter och tvister i affärslivet löses under hand utan att advokater och domstolar behöver kopplas in. Varje företag bör som tidigare påpekats ha en genomtänkt strategi i form av instruktioner till olika befattningshavare hur uppkommande tvister skall hanteras. Särskilt viktigt är härvid att dessa befattningshavare rapporterar större tvister (eller potentiella tvister) så snart de uppkommer.
I de tvister (eller potentiella tvister) där behov av advokat föreligger bör en fullständig dokumentation kunna överlämnas till advokaten. Juridikens specialisering har inneburit att endast vissa advokater är processpecialister. Av dessa är dessutom endast ett fåtal specialiserade på processer inom affärsjuridikens område. Det finns advokater som specialiserat sig på snävare områden som t.ex. skadeståndsprocesser, skatteprocesser, patenttvister, arbetsrättsliga tvister och avtalstvister.
Tvister som ej rör avtal avgörs normalt av allmän domstol. Eftersom kommersiella avtal i allmänhet innehåller en skiljeklausul går mycket få avtalstvister till domstol. Flertalet avgörs av skiljenämnd i enlighet med skiljeklausulens bestämmelser.
Vid anlitandet av en advokat i en tvist eller en potentiell tvist är bl.a. följande kvaliteter önskvärda:
Har företaget en husadvokat brukar denne kunna biträda i avtalstvister åtminstone intill dess förlikningsförhandlingar utanför rätta misslyckats. I många fall kan det dock vara klok taktik att koppla in processjuristen på ett tidigare stadium, inte minst för att få dennes bedömning av vinstchanser och förlustrisker.
Arvodesdebitering m.m.
§ 25
Debiterat arvode skall vara skäligt. Gör klienten invändning mot skäligheten, bör advokaten upplysa honom om förefintlig möjlighet att få arvodet prövat genom skiljedom enligt vad som därom är föreskrivet i advokatsamfundets stadgar.
§ 26
Innan advokaten kan överblicka arbetets omfattning, bör avtal om arvodets storlek inte träffas annat än på klientens uttryckliga begäran.
§ 27
Rättegångsarvode, som påförs klienten, får inte, med mindre särskilda skäl därtill föreligger, överstiga vad advokaten i rättegången yrkat att motpart skall förpliktas att utge till klienten.
§ 31
Då uppdrag slutförts eller eljest upphört, skall sluträkning utan dröjsmål tillställas klienten. Debiterat arvode behöver, såvitt det avser ett och samma uppdrag, inte specificeras, men advokaten är skyldig att på begäran lämna klienten skriftlig redogörelse för det med uppdraget förenade arbetet.
Advokatarvodet skall alltså vara skäligt. Att skiljenämnd prövar arvodet torde vara mycket ovanligt, i vart fall när det gäller affärsjuridiska uppdrag. I praktiken debiterar de flesta advokater enligt visst timarvode. Timarvodet skiljer mellan olika advokater, framförallt beroende på ålder och erfarenhet, och ligger i allmänhet i intervallet 2 500 – 5 000 kr för renodlat affärsjuridiska uppdrag. Generellt sett kan sägas att renodlat affärsjuridiska byråer håller den högsta arvodesnivån. Advokatkostnaderna i affärsjuridiska ärenden kan uppgå till betydande belopp. Det finns därför all anledning att försöka hålla ned dessa genom noggrann kontroll och uppföljning.
Nedan ges några kortfattade råd:
Den ökande internationaliseringen och integreringen inom Europa har inneburit att allt fler svenska advokater åtar sig internationella uppdrag. Vanliga typer av internationella uppdrag för svenska klienter är upprättande av avtal med utländsk motpart, bedömning av konkurrensrättsliga frågor och tvister med utländsk motpart. Internationellt verksamma advokater företräder dessutom ofta utländska klienter i deras affärsverksamhet i Sverige. Ett antal advokater har dessutom specialiserat sig på t.ex. EU-rätt och internationell beskattning.
Medlemskap i EU innebär att svenska advokater får bedriva advokatverksamhet även i alla EES-länder. Många advokatbyråer har också kontor inom EES men etablering även i andra länder förekommer. Av internationellt verksamma advokater är det dock bara ett mycket litet antal som har mera ingående kunskaper om andra länders rätt och rättssystem. Utomlands verksamma svenska jurister har t.ex. inte annat än i undantagsfall en utländsk juristexamen.
Vid anlitande av advokat i internationella frågor bör bl.a. följande kompetenskrav ställas:
I sådana internationella ärenden som kräver mera djupgående kunskaper om annat rättssystem än Sveriges bör normalt lokal advokat anlitas. Ofta kan emellertid assistans av svensk advokat ändå vara behövlig. Allmänna kulturella skillnader och stora skillnader i ”advokatkultur” kan göra att en svensk advokat behövs som förmedlande länk, inte minst för att på ett begripligt sätt förklara olika juridiska fenomen.
I många länder med höga advokatarvoden (t.ex. USA) kan en svensk advokat också se till att kostnaderna hålls ned genom att medverka i bedömningen av erforderliga arbetsinsatser och kostnaderna därför. Denne kan också delta i sökandet efter lämplig lokal expertis.
Där svårigheter kan föreligga att hitta rätt advokat för visst ärende i Sverige, blir dessa än mer påtagliga vid sökandet efter lokala advokater i utlandet. Viss hjälp kan normalt erhållas från svensk beskickning eller handelskammare i ifrågavarande land. Har företaget egen husadvokat brukar denne kunna vara behjälplig.
Har företaget dotterbolag eller annan egen representation i landet kan hjälp kanske fås den vägen.
Vi hjälper dig med affärsjuridisk hantering. Vi har tillgång till avtalsmallar och checklistor som kan användas för att kvalitetssäkra affärsprocesserna inom företag. Hos oss träffar du en alltid en erfaren affärsjurist.
Du väljer vad som passar dig bäst. Vi kan alltid träffa dig på vårt kontor eller ha ett telefon- eller videomöte.
Specialister på familjerätt Ett av våra kärnområden är familjerättslig tvistelösning med särskild inriktning mot barns vårdnad, boende och umgänge. Vi företräder regelbundet såväl mammor som…
Hur fungerar fastighetsrätt? Vi kan hjälpa dig med många olika delar när det kommer till fastighetsrätt. Läs mer här nedan, välkommen! Fastighets- och bostadsjuridik Fel…
Juridiskt biträde I rättegångsbalken finns regler om advokater och syftet är att tillgodose allmänhetens behov av kvalificerade ombud vid domstolar och myndigheter. I Sverige finns…
Notarius Publicus Länsstyrelsen utser så kallade Notarius Publicus som har i uppdrag att hjälpa allmänheten med att kontrollera och intyga riktigheten i olika uppgifter. Titeln är latin…
Behöver du hjälp med domstolstvister? Om två parter inte kommer överens uppstår en tvist. Om parterna inte kan lösa tvisten själva, kan tingsrätten pröva tvisten.…
Adress:
Garvaregatan 18 B
602 21 Norrköping
Telefon: 011-12 49 99
E-post: info@levinjuristbyra.se
Adress:
Repslagaregatan 5
582 22 Linköping
Telefon: 013-470 11 70
E-post: info@levinjuristbyra.se
Vi är en allmänpraktiserande juristbyrå och ett familjeföretag sedan 2004. Vår styrka är vårt täta samarbete med dig som klient och engagemang för ditt bästa.
Vårt mål är att erbjuda snabb, kvalificerad och resultatinriktad juridisk rådgivning. För närvarande har vi kontor i Norrköping och Linköping.
© Copyright Levin Juristbyrå