Kan förälder flytta? Bedömning av långväga flytt

Kvinnans föräldrar bodde i Lillpite och när hennes mor insjuknade i cancer erbjöds hon arbete på föräldrarnas gård. Tingsrätten och hovrätten ansåg att valet att flytta långt från fadern inte utgjorde ett gångbart eller tillräckligt skäl för att överflytta vårdnaden till fadern. Mannens yrkande om barnets stadigvarande boende lämnades utan bifall.

Svea hovrätts dom den 23 oktober 2012 i mål T 6722–11

I tingsrätten förordnades ensam vårdnad om parternas gemensamma dotter åt modern. Kvinnan hade tillsammans med flickan oannonserat flyttat till Kina. Hovrätten ändrade tingsrättens dom och beslutade om gemensam vårdnad eftersom parternas situation inte bedömdes vara oförenlig med barnets bästa. Trots samarbetssvårigheter hade parterna kommit överens om frågor som rörde flickans vårdnad.

Svea hovrätts dom den 20 april 2012 i mål T 9471

Parterna hade en gemensam son och var i tvist gällande vårdnad och boende. Modern hade tillsammans med sonen flyttat till Norge. Tingsrätten ansåg att gemensam vårdnad var det bästa för barnet och att han skulle bo kvar hos modern. Fadern tillerkändes umgängesrätt. Hovrätten konstaterade att ensam vårdnad var det mest lämpliga eftersom parterna inte kunnat komma överens om principiellt viktiga frågor till exempel boende och folkbokföring. Eftersom pojken hade anpassat sig väl i Norge tillerkändes modern ensam vårdnad och fadern tillerkändes ett utökat umgänge. Fadern överklagade till HD som inte meddelade prövningstillstånd i målet.

Svea hovrätts dom den 6 juli 2012 i mål T 3301–12

Parterna i målet hade två gemensamma barn, elva och tretton år gamla. Den centrala frågan var om modern skulle kunna flytta med barnen till USA. I tingsrätten upplöstes den gemensamma vårdnaden och barnen hade efter domen varit avståndstagande mot fadern. Det tydde enligt hovrätten på att modern inte lyckats hålla barnen utanför parternas konflikt. Barnen hade uttryckt en vilja att flytta tillsammans med modern men rättan bedömde att uttalandena föranletts av lojalitetsplikt mot modern. På grund av detta och att de inte ansågs kunna bedöma konsekvenserna av en flytt tillmättes barnens inställning ingen avgörande betydelse i målet. Hovrätten beslutade om gemensam vårdnad eftersom de delade meningarna om flytten inte ansågs utesluta sådan vårdnad. Faderns yrkande om växelvis boende ogillades och modern tillerkändes barnens stadigvarande boende. Domen överklagades men HD meddelade inte prövningstillstånd.

Svea hovrätts dom den 7 februari 2014 i mål 8342–13

Modern till parternas gemensamma son flyttade med pojken till Norge. Fadern yrkade i tingsrätten för att den gemensamma vårdnaden skulle bestå och att pojken skulle bo växelvis hos honom i Sverige. Tingsrätten anförtrodde modern med ensam vårdnad på grund av sonens tillit till henne och parternas samarbetsproblem. Fadern tillerkändes rätt till umgänge och överklagade domen. Hovrätten delade tingsrätten bedömning och fastställde domen. Fadern tillerkändes dock utökat umgänge med pojken. HD meddelade inte prövningstillstånd efter överklagan.