Kontakt
Familjejurist - vårdnad, boende och umgänge Välkommen att kontakta oss! Kontakta oss Kontakta oss gärna…
Vi hjälper dig med tvister
Hur vet man vad bedöms för vem som ska få vårdnad? Ska ni ha gemensam vårdnad eller ska en person ha ensam vårdnad? Hur blir det med umgänge?
Att anlita en jurist
En jurist har en bred akademisk utbildning med inriktning på problemlösning med god förmåga att strukturera och lösa problem. En jurist hanterar stora mängder information för att kunna analysera och lösa juridiska frågeställningar.
Jurister som arbetar på advokatbyråer och juridiska byråer arbetar oftast som advokater eller juridiska biträden. Det finns tre stora arbetsområden; vårt område som är familjerätt (t.ex. arvstvister, klander av testamente och vårdnadstvister etc.), vårt andra område som är affärsrätt (t.ex. avtal och fordringstvister) samt brottmål (exempelvis som målsägandebiträde och offentlig försvarare).
Inom rättsväsendet finns klassiska juristyrken som domare, åklagare och kronofogde med krav på en juristexamen, svenskt medborgarskap och notarietjänstgöring. Vidare tillkommer advokat t.ex. inom brottmål och konkurser.
- Fundera först över ditt juridiska problem (ärendet), ta reda på information och utnyttja gratis resurser t.ex. har myndigheter en serviceskyldighet att svara på frågor, organisationer kan hjälpa till med juridisk rådgivning utan kostnad.
- När du kontaktar en advokat, ta reda på vad rådgivningen kostar?
- När du kommit till advokaten, presentera ditt juridiska ärende, ta reda på vilka referenser advokaten har, vilken erfarenhet som finns av ditt ärende och kostnaden att få en lösning på problemet/ärendet.
- Hur kan du finansiera advokaten, möjligheterna till rättsskydd, rättshjälp, debiterings- och arvodes principer.
- Om det är aktuellt med domstol, fungera över finansieringen och processrisker. Som regel måste du ha råd att förlora om du går till domstol för att få tvisten prövad. Notera att processrisken är lägre i familjemål där vardera parten står för sina kostnader som huvudregel.
I Sverige finns inget tvång att anlita advokat utan du kan anlita vilken advokat eller jurist som du har förtroende för.
Du ska alltid ha ett ombud som du känner förtroende för och skulle inte samarbetet fungera så måste du alltid påtala detta för ditt ombud. Du har som regel rätt att byta ombud om du saknar förtroende för honom eller henne. Om ombudet är förordnat av domstol eller myndighet krävs som regel särskilda skäl för att byta ombud. Har du däremot rättsskydd via hemförsäkringen så kan du som regel fritt byta ombud, så länge inte merkostnader uppkommer för försäkringsbolaget.
Kontakta oss om du vill byta ombud.
Vi börjar som regel med ett första rådgivningsmötet, om vi åtar oss uppdraget så ligger vår lojalitet helt och fullt hos dig som klient. Det är ditt intresse som vi skall tillvarata under hela processen.
Vi har tystnadsplikt och agerar enbart utifrån ditt bästa i alla lägen med utgångspunkt från våra etiska regler. Vi följer yrkesetiska regler.
Vårt uppdrag börjar med att vi sätter oss in i din aktuella situation och låter dig beskriva tvisten. Advokaten dr Philip Lehman uttalade att ”advokaten skall alltid låta klienten tala i en timme under advokatens tystnad”. Detta för att vi ska kunna bilda oss en uppfattning om tvisten och hur vi bästa kan hjälpa dig.
När vi därefter går vidare med ärendet så undersöker vi möjligheten till rättshjälp och rättsskydd samt hur tvisten kan finansieras. Det är viktigt att du från början får reda på vad tvisten kommer att kosta och vilka processrisker som finns om du går vidare med en tvist.
Hur vet du om du ska kontakta en jurist eller advokat? I första hand brukar det vara lämpligt att kontakta en jurist med fokus på familjerätt. Du får då en person med den kunskap som du behöver och som är specialiserad på vårdnadstvister och liknande.
Barns vårdnad
Domstolen bedömer hur olika tänkbara vårdnadsalternativ kan komma att utfalla efter barnets bästa.
Domstolen beaktar barnets bästa och barnets bästa utgörs av följande faktorer:
- Barn behöver omvårdnad och skydd.
- Barn behöver människor som de kan ta emot kärlek av och ge kärlek till.
- Barn behöver ett stabilt och varaktigt förhållande till föräldrar.
- Barn behöver utvecklas i en miljö som tillgodoser dess behov av stimulans.
- Barn behöver föräldrars hjälp med att sätta gränser för sitt handlande.
- Barn måste få känna att de behövs och att de får ta ansvar.
- Barn behöver få påverka sin situation.
- Barn behöver efter hand frigöra sig från sitt beroende av föräldrarna.
- Barn har behov av samhörighet med båda föräldrarna även om dessa är i konflikt med varandra.
- Barnet behöver näring och undvika risker för sin hälsa.
- Barnets behöver tillsyn och inte utsätts för fara för sin hälsa och utveckling
- Barn har behov av människor som de kan ta emot kärlek av och ge kärlek till.
- Barn har behov av respekt och erkännande.
När domstolen bestämmer om vårdnaden ska vara gemensam eller ensam så bedöms särskilt:
- Föräldrarnas lämplighet
- Föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst
- Föräldrarnas förmåga att ta ett gemensamt ansvar i frågor som rör barnet
- Risken att barnet eller annan familjemedlem utsätts för hot eller våld
- Risken för barnet vid missbruk eller allvarlig psykisk sjukdom.
- Risken för barnet på grund av föräldrarnas konflikter.
- Risken för undanhållande av barnet från den andra föräldern
- Risken att förälder påverkar barnet att inte vilja ha kontakt med den andra föräldern.
- Förälder som inte vill ha någon kontakt med den andra föräldern eller som gör sig okontaktbar för den andra föräldern.
- Egenmäktighet med barn.
- Barnets behov av båda sina föräldrar (kontaktprincipen).
- Barnets rätt att komma till tals och barnets egen vilja.
- Barnets behov av stabilitet och kontinuitet (kontinuitetsprincipen)
Barnets bästa kan inte generellt beskrivas utan måste prövas i det enskilda fallet där varje barn är unikt och varje fall individuellt. Därför är det svårt att göra en schablonmässig bedömning utan det kräver betydande erfarenhet av vårdnadsmål för att kunna argumentera för barnets bästa i det enskilda fallet.
Läs mer under sidan Barns vårdnad
Vad som är bäst för barnet bestäms i enskilda fall utifrån en bedömning av individuella förhållanden. Att döma till gemensam vårdnad mot en förälders vilja ska användas med stor försiktighet och lyhördhet.
Läs mer under sidan Barns vårdnad
Omständigheter som har betydelse för ensam vårdnad är bland annat förmågan att ta gemensamt ansvar som föräldrar, samarbetssvårigheter, bristande föräldraförmåga, våld och hot mot föräldern eller barn. Kanske är det så att en förälder motarbetar umgänge, kanske har missbruk eller psykisk ohälsa. Vid utredning om ensam vårdnad tas även barnets inställning i beaktande samt om det finns risker för att barnet far illa.
Läs mer under sidan Barns vårdnad
Om barnet är utsatt i hemmet på något sätt kan det vara att överväga. Detta avser när en förälder utsätter barnet eller någon annan i familjen för våld, övergrepp eller annan kränkande behandling. Då är det som regel bäst för barnet att den föräldern inte får någon del i vårdnaden.
Läs mer under sidan Barns vårdnad
Domstolsförhandlingar genomförs i enlighet med processrättsliga bestämmelser där ditt barns bästa ska tolkas och därefter ska du bevisa vad som är ditt barns bästa.
- Du kan inte veta hur domstolen kommer bedöma dina uppgifter eftersom domstolarnas tillämpning av barnets bästa varierar stort. Du kan inte heller veta huruvida domstolen faktiskt kommer ta ställning till dina uppgifter.
- Det finns ingen enhetlig metod för hur risk för barnet ska beaktas. Risken är att dina uppgifter avfärdas för att de inte anses styrkta trots att beviskraven i vårdnadsmål ska vara lägre än i brottmål.
- Domstolens beslutsunderlag är som regel reducerat till barns rätt till omsorg och en nära och god kontakt. Rekvisiten risk och barnets vilja är som regel inte styrkta vid en vårdnadsändring.
Läs mer under sidan Barns vårdnad
Intressekonflikter mellan föräldrar handlar som regel om tid och pengar. Lagens utgångspunkt är då gemensam vårdnad, samarbetssamtal, samförståndslösning, medling. Vid intressekonflikter blir det som regel fråga om kompromisslösning, eftersom inte någon av föräldrarna antas vara villiga att riskera att förlora.
Intressekonflikter hänförs frågor som rör:
- föräldrars tid med barnet,
- barnets boende,
- föräldrarnas boende,
- semesterplanering,
- hämtning och lämning av barn,
- ekonomi,
- tillgång till information om barnet.
Läs mer under sidan Barns vårdnad
Värdekonflikter mellan föräldrar handlar om föräldrars möjlighet att kunna skydda sina barn. I dessa konflikter är utgångspunkten en riskbedömning och domstolsavgörande.
Till värdekonflikter hänförs frågor som rör
- barnets skolgång,
- barnets hälsa,
- religiösa skillnader,
- kulturella skillnader,
- skillnad i synen på uppfostran,
- föräldrars missbruk eller hälsa
- våld eller hot,
- barnets skyddsbehov
- konflikt kring nya partners och familjebildningar kan utgöras av både intresse- och värdekonflikt.
Läs mer under sidan Barns vårdnad
Barns umgänge
Om inte förekommit något umgänge alls eller om barnet vid mogen ålder motsätter sig umgänget.
Om förälder gjort sig skyldig till våld eller övergrepp mot barnet eller den andra föräldern så kan umgänge vara olämpligt för barnet. Frågan om umgänge blir alltid beroende av en individuell prövning med utgångspunkt i vad som är bäst för just det barnet.
Det finns barnpsykologisk expertis som hävdar att en kontakt med en förälder alltid är bättre så att barnet ska få orealistiska drömmar och fantasier om den föräldern. I dessa fall brukar umgänge ske via socialtjänsten eller kort och glesa umgängesträffar under betryggande former för barnet.
Reglerna utgår från att boendeförälder har ett ansvar för att underlätta för barnet och uppmuntra det att träffa den andra föräldern. Om en förälder utan godtagbara skäl motarbetar ett umgänge kan detta vara ett tecken på att vårdnaden eller boendet kan behöva ändras.
I socialtjänsten har även ett övergripande ansvar att tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas när det kommer till barnets umgänge. Du som förälder har rätt att vid behov får stödinsatser från kommunen när det kommer till umgänge. Socialtjänsten ska stödja och hjälpa barn och föräldrar för att möjliggöra umgänge.
Läs mer på sidan barns umgänge
Föräldrarna kan alltid komma överens om umgänge. I annat fall får domstol avgöra umgänget och domstolen är inte heller bunden av parternas överenskommelse i umgängesfrågor eller parternas yrkanden.
Domstolen ska vid bedömningen av frågor om umgänge särskilt fästa avseende;
- vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa,
- barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna
- barnets vilja.
Om förälder inte utnyttjar ett fastställt umgänge kan det bli aktuellt att upphäva ett förordnande om umgänge.
Andra faktorer som har betydelse är:
- barnets ålder och mognadsgrad,
- barnets anknytning till umgängesföräldern, det måste finnas god känslomässig anknytning mellan barnet och föräldern,
- föräldrarnas förhållande till varandra.
Läs mer på sidan barns umgänge
Barn, upp till tre år, behöver rutiner, lugn och stabilitet. De har inte internaliserat föräldrarna, det vill säga har en bra inre minnesbild av föräldrarna, behöver en ganska tät kontakt för att bilden av den förälder de inte bor hos ska finnas kvar. Generellt ska barn, upp till 1–1,5 år, ha umgänge ofta men under korta tider under dagtid. Därefter kan det bli fråga om umgänge med en eller två nätter till exempel en helg. Även här är varje barn unikt och omständigheterna kan motivera andra lösningar. Längre tids boende används normalt med försiktighet.
Avgörande är alltid barnets bästa och alla barn bedöms individuellt.
I praktiken blir barnets ålder och mognadsgrad avgörande för umgängets omfattning. Även om den känslomässiga kontakten med umgängesföräldern är viktigt så uppvägs det som regel av stabiliteten i boendet hos boendeföräldern.
Andra viktiga faktorer som påverkar är:
- föräldrarnas konflikt och hur den påverkar barnet
- möjligheten till umgänge med syskon
Läs mer på sidan barns umgänge
Reglerna utgår från att föräldrar i så stor utsträckning ska komma överens om hur umgänget ska utformas. Det går inte tvinga en förälder till umgänge. Det går inte heller att tvinga ett barn till umgänge och det går alltid att justera umgänget med hänvisning till barnets bästa. Domstolen kan med andra ord så väl bestämma om utökning som begränsning av umgänget med hänvisning till ditt barns bästa.
Läs mer på sidan barns umgänge
Barns boende
Om du begär ensam vårdnad så innefattar det även boendet hos dig. Om du får ensam vårdnad så kan domstolen inte samtidigt besluta om boende. Vid ensam vårdnad beslutar du som vårdnadshavare om ditt barns boende.
Om det är gemensam vårdnad kan domstolen besluta om ditt barns boende. Barnet ska bo hos den förälder som är lämpligast som boendeförälder med beaktande av barnets vilja (efter barnets ålder och mognad).
Läs mer på sidan barns boende
Domstolen beaktar barnets bästa när den bedömer vem som är lämpligast som boendeförälder. Det innebär att följande faktorer har betydelse:
- Barn behöver omvårdnad och skydd.
- Barn behöver människor som de kan ta emot kärlek av och ge kärlek till.
- Barn behöver ett stabilt och varaktigt förhållande till föräldrar.
- Barn behöver utvecklas i en miljö som tillgodoser dess behov av stimulans.
- Barn behöver föräldrars hjälp med att sätta gränser för sitt handlande.
- Barn måste få känna att de behövs och att de får ta ansvar.
- Barn behöver få påverka sin situation.
- Barn behöver efter hand frigöra sig från sitt beroende av föräldrarna.
- Barn har behov av samhörighet med båda föräldrarna även om dessa är i konflikt med varandra.
- Barnet behöver näring och undvika risker för sin hälsa.
- Barnets behöver tillsyn och inte utsätts för fara för sin hälsa och utveckling
- Barn har behov av människor som de kan ta emot kärlek av och ge kärlek till.
- Barn har behov av respekt och erkännande.
Läs mer på sidan barns boende
Växelvis boende anses ge ett barn en naturlig vardagskontakt med båda föräldrarna. En grundläggande förutsättning för växelvis boende är att föräldrarnas samarbetsförmåga är särskilt god. I förarbetena anges: ”att föräldrarna ska kunna samarbeta, vara flexibla och öppna för att förändra boendeförhållandet om barnets situation eller behov förändras, barnet själv bör vilja bo växelvis och trivas med att ha två hem, bostäderna bör ligga någorlunda nära varandra samt, båda föräldrarna bör ta ansvar för och ställa upp på barnet i förhållande till skola och fritidsaktiviteter. Det är också viktigt att barnet känner att det har en självklar tillhörighet till båda föräldrarnas familjer och en egen plats i respektive bostad”.
Växelvis boende kräver med andra ord att föräldrarna visar en ömsesidig respekt gentemot varandra, har omfattande kontakter där man kan vara flexibel med ett gott samarbete mellan föräldrarna. Därmed är växelvis boende inte lämplig om föräldrarna har konflikter med förmåga att inte sätta barnets bästa främst.
Läs mer på sidan barns boende
- Om det finns konflikter som blir drabbande för barnet. Föräldrar måste kunna upprätthålla en konfliktfri zon runt sina barn.
- Om barnet det blir långa resvägar för barnet till förskola och skola. Barnet kan inte gå på två olika förskolor eller skolar, barnet måste kunna upprätthålla kamratkontakter och fritidsaktiviteter oberoende av hos vem av föräldrarna barnet bor hos.
- Konflikter mellan föräldrarna, långa avstånd mellan bostäderna talar som regel emot ett växelvis boende.
- Om våld har förekommit mot förälder ska barnets inte bo växelvis.
- Om förälder har ett missbruk, psykiska ohälsa eller annan ohälsa så bör boendet särskilt utredas.
- Om det föreligger våld och hot, sexuella övergrepp och gränsöverskridande sexuella beteenden, så ska barnet inte bo växelvis.
- Om den ena föräldern saboterat barnets umgänge med den andre förälder så bör inte heller boendet vara växelvis.
- Om det föreligger skyddsbehov kring barnet eller om det finns konflikt kring nya partners och familjebildningar så kan växelvis boende vara olämpligt.
Läs mer på sidan barns boende
Intressekonflikter mellan föräldrar handlar som regel om tid och pengar. Lagens utgångspunkt är då gemensam vårdnad, samarbetssamtal, samförståndslösning, medling. Vid intressekonflikter blir det som regel fråga om kompromisslösning, eftersom inte någon av föräldrarna antas vara villiga att riskera att förlora.
Intressekonflikter hänförs frågor som rör:
- föräldrars tid med barnet,
- barnets boende,
- föräldrarnas boende,
- semesterplanering,
- hämtning och lämning av barn,
- ekonomi,
- tillgång till information om barnet.
Vilka konflikter mellan föräldrarna utgör hinder för växelvis boende? Värdekonflikter mellan föräldrar handlar om föräldrars möjlighet att kunna skydda sina barn. I dessa konflikter är utgångspunkten en riskbedömning och domstolsavgörande.
Till värdekonflikter hänförs frågor som rör:
- barnets skolgång,
- barnets hälsa,
- religiösa skillnader,
- kulturella skillnader,
- skillnad i synen på uppfostran,
- föräldrars missbruk eller hälsa
- våld eller hot,
- barnets skyddsbehov
- konflikt kring nya partners och familjebildningar kan utgöras av både intresse- och värdekonflikt.
Läs mer på sidan barns boende
Äktenskap och skilsmässa
Reglerna om äktenskapsskillnad bygger på att en makes vilja att upplösa äktenskapet ska respekteras och några skäl behöver inte redovisas. Vi biträder främst i frågor som rör de ekonomiska förhållandena mellan makarna:
- giftorättsgods och enskilda egendom i samband med bodelning och rådighetsinskränkningar
- underhåll mellan makar
- gåva
- underhåll
- samäganderätt
Läs mer på sidan Äktenskap och skilsmässa
Grundregeln är att en person blir ägare av den egendom som han eller hon förvärvar med egna medel. Om båda parter tillskjutit medel för anskaffandet av egendomen får den anses innehavd med samäganderätt.
Grundregeln att det för äganderätten är avgörande vem som tillskjutit medel för förvärvet är dock inte utan undantag. Samäganderätt kan till exempel uppstå om paret omväxlande köper lösa saker. Det finns också något som kallas dold samäganderätt.
Läs mer på sidan Äktenskap och skilsmässa
När ett äktenskap upplöses genom den ena makens död eller genom äktenskapsskillnad ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning. När äktenskapet upplöses med anledning av den ena makens död är det vanligt att den efterlevande maken får allt, dels genom bodelningen och dels genom arv. Då görs oftast inte någon formell bodelning. En beräkning görs i bouppteckningen och den anses räcka.
Bodelning behövs inte heller göras om makarna endast har enskild egendom och ingen av dem begär att få överta bostad eller bohag från den andra maken.
I alla övriga fall måste bodelning göras. Bodelningen måste undertecknas av makarna. Det behöver dock inte framgå hur egendomen ska fördelas. Det räcker att makarna förklarar sig nöjda med bodelningen och undertecknar handlingen. Oftast tar man med egendom av lite större värde. Om egendom ska överföras från den ena maken till den andra kan det vara viktigt att detta står med i bodelningshandlingen, eftersom det är denna handling som är grunden för att den mottagande maken får äganderätten. Bodelningen utgör vad man brukar kalla en fångeshandling.
Bodelning med anledning av äktenskapsskillnad ska förrättas när äktenskapet har upplösts, dvs. när domen på äktenskapsskillnad vunnit laga kraft. Begär någon av makarna bodelning när ett mål om äktenskapsskillnad pågår, ska bodelning dock förrättas genast. Några lagbestämmelser om när bodelning med anledning av en makes död ska förrättas finns inte.
Läs mer på sidan Äktenskap och skilsmässa
Den centrala skillnaden mellan giftorättsgods och enskild egendom är att makarna ska dela på giftorättsgodset i bodelningen. Den enskilda egendomen ska inte delas. Den behåller makarna var för sig. Så utgångspunkten är att det är giftorättsgods som ska ingå i bodelningen. Men även en del av denna egendom ska undantas.
I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods och visst giftorättsgods undantas :
- Personlig egendom
- Egendom som en make fått i ersättning för personskada eller kränkning, liksom substitut för och avkastning av egendomen, får som regel undantas
- Rrättigheter som inte kan överlåtas eller som i annat fall är av personlig art inte ingå i bodelningen om det skulle strida mot vad som gäller för rättigheten. Som sådana rättigheter som får undantas betraktas t.ex. rätt till underhållsbidrag och rätt till intjänad lön som inte har förfallit till betalning. Även rätten till allmän pension får undantas.
Läs mer på sidan Äktenskap och skilsmässa
Arv och dödsfall
Efterlevande make/maka ärver med fri förfoganderätt. Det innebär att hen kan göra vad hen vill med egendomen med begränsning till testamente.
- Det innebär att bröstarvinge till den avlidne maken (särkullbarn), har rätt att få ut sitt arv direkt.
- Det innebär att övriga bröstarvingar får vänta på sitt arv tills även den efterlevande maken avlidit.
- Det innebär att efterlevande makes arvsrätt är inte skyddad mot testamente från den avlidne makens sida. Genom basbeloppsregeln garanteras efterlevande maken ett visst minimiskydd mot testamente och särkullbarns rätt att få ut sitt arv direkt.
Läs mer på sidan Arv och Dödsfall
Rätt att göra ett testamente har den som fyllt 18 år. Två undantag finns. Även en underårig som är eller har varit gift kan göra ett testamente. Den som fyllt 16 år kan göra testamente beträffande egendom som han eller hon själv råder över. Samma regler gäller om behörigheten att återkalla ett testamente.
Läs mer på sidan Arv och Dödsfall
Ett testamente ska vara skriftligt. Två vittnen ska vara samtidigt närvarande när testator skriver under det. Om det redan är undertecknat ska testator i vittnenas samtidiga närvaro upplysa att han eller hon undertecknat testamentet. Vittnena ska bestyrka handlingen med sina namn.
För testamentsvittnen gäller allmänna jäv (vittnet får t.ex. inte vara testators make eller närmare släkt med testator) och särskilda jäv (vittnet får inte vara testamentstagare eller dennes make eller närmare släkt med testamentstagaren).
Det finns två situationer där ett giltigt testamente kan upprättas utan att formkraven för ordinärt testamente är uppfyllda. Om en person är förhindrad av sjukdom eller annat nödfall att upprätta sitt testamente kan han eller hon muntligen inför två vittnen uttrycka sin sista vilja eller upprätta och underteckna en egenhändigt skriven handling som innehåller denna vilja. Ett nödtestamente gäller inte om testator under tre månader efter testamentets upprättande haft möjlighet att upprätta ett vanligt testamente.
Läs mer på sidan Arv och Dödsfall
Ett dödsbo uppkommer när en person avlider och omfattar den avlidnes tillgångar och skulder.
Dödsboet betraktas som en juridisk person i vilken dödsbodelägare har en andel.
Läs mer på sidan Arv och Dödsfall
Efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare är dödsbodelägare. Om dödsbodelägarens andel har överlåtits inträder förvärvaren i överlåtarens ställe som dödsbodelägare.
Dödsbodelägarna får själva förvalta dödsboet. Dödsbodelägarna måste vara eniga om alla åtgärder som ska vidtas.
Läs mer på sidan Arv och Dödsfall
Underhåll till barn
- Underhållsskyldigheten (liksom t.ex. arvsrätten) följer av föräldraskapet och är oberoende av om föräldern har vårdnaden om barnet eller inte. Särskilt förordnade vårdnadshavare är inte underhållsskyldiga.
- En förälder är enligt huvudregeln i FB skyldig att betala underhållsbidrag till barnet i följande fall.
- Föräldern har inte del i vårdnaden om barnet och bor inte varaktigt tillsammans med barnet.
- Vårdnaden om barnet är gemensam och barnet bor tillsammans med bara den andra föräldern.
- Utgångspunkten vid underhållsskyldighetens bestämmande är barnets behov.
- En förälder som saknar förmåga att försörja sitt barn är inte underhållsskyldig.
I praktiken kan beräkningen av underhållsbidrag delas in i fyra steg.
- Barnets behov av underhåll från föräldrarna beräknas.
- Båda föräldrarnas överskott beräknas.
- Barnets behov av underhåll fördelas mellan föräldrarna i förhållande till överskottens storlek.
- Vissa kontroller och en allmän skälighetsbedömning görs.
Läs mer på sidan Underhåll till barn
Underhållsskyldighet åvilar inte endast de biologiska föräldrarna (varmed jämställs adoptivföräldrar, se 4 kap. 8 § FB) utan i vissa fall också styvföräldrar.
Den som är gift eller har registrerat sitt partnerskap med en förälder som är barnets vårdnadshavare eller som har eget barn tillsammans med denne kan vara underhållsskyldig gentemot styvbarn. Underhållsskyldigheten mot styvbarn är dock begränsad till situationer där vårdnadshavaren och styvföräldern varaktigt bor tillsammans. Det förutsätts normalt också att barnet varaktigt bor tillsammans med dem. Sedan barnet flyttat hemifrån kvarstår styvförälderns underhållsskyldighet endast om det finns särskilda skäl, t.ex. om barnet flyttat hemifrån för att studera (7 kap. 5 § FB).
En styvförälders underhållsskyldighet bestäms på samma sätt som en biologisk förälders men medför inte någon ändring i skyldigheten att betala underhållsbidrag för den av barnets biologiska föräldrar, som inte bor tillsammans med barnet. Styvförälderns underhållsskyldighet gäller inte till den del barnet kan få underhåll från denna förälder; styvförälderns underhållsskyldighet är så långt subsidiär. Genom det statliga stödsystemet garanteras barnet ett visst bidrag till sin försörjning (se avsnitt 6.8). Styvförälderns subsidiära underhållsskyldighet behöver därför som regel inte tas i anspråk upp till den garanterade nivån. Förutom denna underhållsskyldighet kan en styvförälder med god ekonomi vara skyldig att ge barnet en högre standard än vad modern och fadern kan ge barnet. Regeln om styvföräldrars underhållsskyldighet ska ses mot bakgrund av önskemålet att barn i en och samma familj ska leva på samma nivå.
Läs mer på sidan Underhåll till barn
En förälder som varaktigt bor tillsammans med sitt barn fullgör som regel sin underhållsskyldighet genom att faktiskt ta hand om barnet och försörja det. En förälder som inte varaktigt bor tillsammans med sitt barn kan inte uppfylla sin underhållsskyldighet på detta sätt utan gör det genom att betala underhållsbidrag till barnet.
En förälder som inte har vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet ska fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet. Detsamma gäller om föräldern har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andra föräldern. Vid gemensam vårdnad förutsätter bidragsskyldigheten alltså att barnet varaktigt bor tillsammans med en av föräldrarna. Bidragsskyldighet kan i dessa fall inte åläggas enligt huvudregeln i 7 kap. 2 § FB om barnet bor ensamt eller hos någon annan än en förälder, t.ex. hos en släkting.
Läs mer på sidan Underhåll till barn
Sambo
Sambolagen omfattar endast sambornas gemensamma bostad och bohag. Sedan första sambolagen kom har det varit en diskussion huruvida den bör finnas överhuvudtaget alternativt att den bör vara mer omfattande. En uppfattning är att de som väljer att inte gifta sig inte ska falla under någon form av reglering. Andra menar att skyddet bör omfatta mer än endast bostad och bohag. Äktenskapsbalken omfattar all makarnas egendom och i jämförelse är sambolagens omfattning relativt liten.
Läs mer under sidan Sambo
När ett samboförhållande upphör av annat skäl än att samborna gifter sig med varandra ska, om någon av samborna begär det, bodelning ske. Begäran om bodelning ska framställas inom ett år efter det att samboförhållandet upphörde.
Bodelningen omfattar samboegendomen. Det är den som ska bli föremål för delning i bodelningen. Precis som för makar måste man undanta egendom för att täcka skulderna. Reglerna om skuldtäckning är dock något annorlunda i sambolagen än i äktenskapsbalken. Samborna har en redovisningsskyldighet, dvs. en skyldighet att visa vilken egendom de äger. Därefter ska egendomen värderas. Värdet av egendomen fördelas genom en andelsberäkning. Denna leder normalt sett till att den ena sambon ska föra över egendom till den andra sambon. Detta sker genom lottläggningen.
Läs mer under sidan Sambo
Sambor kan bestämma att viss av eller all deras samboegendom inte ska omfattas av en bodelning eller att bodelning över huvud taget inte ska ske. Det gör de genom ett samboavtal. Samborna kan alltid ändra ett sådant avtal genom ett nytt avtal. Avtalet ska upprättas skriftligen och undertecknas av parterna. Om ett villkor i avtalet är oskäligt får det jämkas eller lämnas utan avseende vid bodelningen.
Läs mer under sidan Sambo
Läs vidare
Om oss
Familjejurist med inriktning på tvister i domstol Vår inriktning är juridik som rör privatpersoner. Varmt…
Artiklar
Information & Artiklar Här hittar du artiklar inom till exempel vårdnad, umgänge och annat du…
Finansiering
Finansiering I vissa fall kan du ha rätt till finansiering av rättshjälp. Läs mer här.…