Hem / Vad behöver du hjälp med? / Familjerätt / Underhåll till barn

Underhållsskyldighet

Föräldrarna ska svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga.

Vad gäller för underhåll mot sina barn?

Underhållsskyldigheten (liksom t.ex. arvsrätten) följer av föräldraskapet och är oberoende av om föräldern har vårdnaden om barnet eller inte. Särskilt förordnade vårdnadshavare är inte underhållsskyldiga.
En förälder är enligt huvudregeln i FB skyldig att betala underhållsbidrag till barnet i följande fall.
Föräldern har inte del i vårdnaden om barnet och bor inte varaktigt tillsammans med barnet.
Vårdnaden om barnet är gemensam och barnet bor tillsammans med bara den andra föräldern.
Utgångspunkten vid underhållsskyldighetens bestämmande är barnets behov.
En förälder som saknar förmåga att försörja sitt barn är inte underhållsskyldig.

I praktiken kan beräkningen av underhållsbidrag delas in i fyra steg.

Barnets behov av underhåll från föräldrarna beräknas.
Båda föräldrarnas överskott beräknas.
Barnets behov av underhåll fördelas mellan föräldrarna i förhållande till överskottens storlek.
Vissa kontroller och en allmän skälighetsbedömning görs.

Vid underhållsskyldighetens bestämmande får olika förbehåll göras. Syftet med förbehållen är att tillförsäkra föräldern en miniminivå som underhållsbidraget inte får inkräkta på. De olika förbehållsbeloppen är följande.

Förbehåll för egna levnadskostnader.
Förbehåll för underhåll till make, registrerad partner samt sambo om det finns gemensamma barn. Särskilda skäl krävs för att förbehåll ska få göras.
Förbehållsbelopp för hemmavarande barn.
Vistas barnet hos en bidragsskyldig förälder i viss omfattning får föräldern göra ett avdrag på det underhållsbidrag som annars skulle ha betalats (umgängesavdrag). Avdraget är 1/40 av det månatliga underhållsbidraget för varje helt dygn av barnets vistelse hos den bidragsskyldiga föräldern. För att avdrag ska få göras krävs enligt huvudregeln att barnet vistats hos den bidragsskyldige fem hela dygn i följd eller sex hela dygn under en kalendermånad.

En fordran på fastställt underhållsbidrag preskriberas efter fem år.

Ett underhållsbidrag kan ändras:

genom indexändringar,
genom omprövning i domstol om bidraget utgått med oförändrat belopp under sex år,
genom jämkning i domstol om förhållandena har ändrats,
genom jämkning i domstol om ett avtal är oskäligt och
genom avtal.

Underhållsbidrag och underhållsstöd är inte samma sak.

Underhållsbidrag är det bidrag som en förälder är skyldig att betala till sitt barn. Underhållsbidraget bestäms enligt reglerna i föräldrabalken och fråga är om en privaträttslig fordran.

Underhållsstöd är ett statligt bidrag till barnet. För detta bidrag kan den förälder som inte bor tillsammans med barnet bli betalningsskyldig. Betalningsskyldigheten bestäms enligt reglerna i socialförsäkringsbalken och återbetalningsbeloppet kan bli högre eller lägre än det underhållsbidrag som följer av reglerna i föräldrabalken.

Vad är utgångspunkten för underhållsskyldighet?

Föräldrarna ska svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. En förälder som saknar förmåga att bidra till sitt barns underhåll är alltså inte underhållsskyldig. När underhållsskyldigheten bestäms ska hänsyn tas till barnets egna inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner.

Sinsemellan ska föräldrarna ta del i kostnaderna för barnets underhåll var och en efter sin förmåga.

Underhållsskyldigheten upphör som regel när barnet fyller 18 år. Går barnet i skolan efter denna tidpunkt är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, dock längst till dess barnet fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning men inte studier på universitet eller högskola.

Vilka föräldrar är underhållsskyldiga?

Underhållsskyldighet åvilar inte endast de biologiska föräldrarna utan i vissa fall också styvföräldrar.

Den som är gift eller har registrerat sitt partnerskap med en förälder som är barnets vårdnadshavare eller som har eget barn tillsammans med denne kan vara underhållsskyldig gentemot styvbarn. Underhållsskyldigheten mot styvbarn är dock begränsad till situationer där vårdnadshavaren och styvföräldern varaktigt bor tillsammans. Det förutsätts normalt också att barnet varaktigt bor tillsammans med dem. Sedan barnet flyttat hemifrån kvarstår styvförälderns underhållsskyldighet endast om det finns särskilda skäl, t.ex. om barnet flyttat hemifrån för att studera.

En styvförälders underhållsskyldighet bestäms på samma sätt som en biologisk förälders men medför inte någon ändring i skyldigheten att betala underhållsbidrag för den av barnets biologiska föräldrar, som inte bor tillsammans med barnet. Styvförälderns underhållsskyldighet gäller inte till den del barnet kan få underhåll från denna förälder; styvförälderns underhållsskyldighet är så långt subsidiär. Genom det statliga stödsystemet garanteras barnet ett visst bidrag till sin försörjning. Styvförälderns subsidiära underhållsskyldighet behöver därför som regel inte tas i anspråk upp till den garanterade nivån. Förutom denna underhållsskyldighet kan en styvförälder med god ekonomi vara skyldig att ge barnet en högre standard än vad modern och fadern kan ge barnet. Regeln om styvföräldrars underhållsskyldighet ska ses mot bakgrund av önskemålet att barn i en och samma familj ska leva på samma nivå.

Vem ska utge underhållsbidrag?

En förälder som varaktigt bor tillsammans med sitt barn fullgör som regel sin underhållsskyldighet genom att faktiskt ta hand om barnet och försörja det. En förälder som inte varaktigt bor tillsammans med sitt barn kan inte uppfylla sin underhållsskyldighet på detta sätt utan gör det genom att betala underhållsbidrag till barnet.

En förälder som inte har vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet ska fullgöra sin underhållsskyldighet genom

att betala underhållsbidrag till barnet. Detsamma gäller om föräldern har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andra föräldern. Vid gemensam vårdnad förutsätter bidragsskyldigheten alltså att barnet varaktigt bor tillsammans med en av föräldrarna. Bidragsskyldighet kan i dessa fall inte åläggas enligt huvudregeln om barnet bor ensamt eller hos någon annan än en förälder, t.ex. hos en släkting.

Det är inte ovanligt att barnet vistas ungefär lika mycket hos var och en av föräldrarna trots att dessa lever isär. Om barnet bor varaktigt hos var och en av föräldrarna (växelvis boende) kan bidragsskyldighet normalt inte åläggas någon av föräldrarna. Varje förälder anses då fullgöra sin underhållsskyldighet genom att svara för de direkta kostnaderna för barnet när det vistas hos honom eller henne.

Även en förälder som inte är bidragsskyldig enligt vad som ovan sagts – t.ex. en förälder som bor tillsammans med sitt barn – kan vara skyldig att betala underhållsbidrag, nämligen om han eller hon försummar sin underhållsskyldighet.

Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal. Full avtalsfrihet råder i princip och ett ingånget avtal är bindande för båda parter (dvs. barnet och den bidragsskyldiga föräldern).

Det existerar inga särskilda formkrav när det gäller underhållsavtal om man bortser från avtal om att framtida underhållsbidrag ska betalas med ett engångsbelopp eller för längre perioder än tre månader. För att ett underhållsavtal ska kunna verkställas krävs emellertid att det är skriftligt och att den bidragsskyldiges namnteckning är bevittnad av två personer.

Kommer föräldrarna inte överens kan underhållsfrågan prövas av allmän domstol. Mål om underhåll till barn anses vara i huvudsak dispositiva.

Hur beräknas underhållsbidrag?

När underhållsbidrag bestäms räknas först barnets behov av underhåll fram. Härefter beräknas vad resp. förälder kan bidra med, det s.k. överskottet. Överskottet är det belopp som återstår sedan inkomsten efter skatt minskats med förbehållsbeloppen för förälderns eget och för eventuell makes, registrerad partners eller sambos underhåll. Det belopp som beräknats för barnets behov av underhåll fördelas sedan mellan föräldrarna i förhållande till överskottsbeloppens storlek. Slutligen görs vissa kontroller och en allmän skälighetsbedömning.

Hur beräknas barnets behov?

Barnets behov är utgångspunkten när man ska bedöma en förälderns underhållsbidrag. Hur stort ett barns behov är varierar givetvis efter bl.a. barnets ålder och levnadssituation. I praktiken utgår man i allmänhet från vissa schablonbelopp som motsvarar vad ett barn i en viss ålder normalt kostar.

Till schablonbeloppet läggs eventuella barnomsorgskostnader. Därefter görs avdrag för bl.a. barnbidrag och eventuella egna arbetsinkomster som barnet kan ha (dock inte mindre inkomster av feriearbete eller liknande).

Vad gäller barnets egna tillgångar tas normalt hänsyn endast till avkastningen. I rättspraxis har slagits fast att det – om det inte föreligger en mer påtaglig obalans mellan barnets och föräldrarnas ekonomiska förhållanden – bör komma i fråga att räkna med barnets kapitaltillgångar endast om dessa uppgår till mycket betydande belopp.

Schablonbeloppen utgör endast en utgångspunkt vid beräkningen. Barnets behov av underhåll kan vara mindre eller större beroende på individuella förhållanden hos barnet. Barnet kan också, efter en glidande skala, göra anspråk på en högre standard och därmed större underhåll ju bättre föräldrarnas ekonomiska ställning är. I rättspraxis har som riktmärke ställts upp att barnet ska ha ett så stort bidrag att dess standard är likartad med den bidragsskyldiga förälderns. Barnet måste dock på ett rimligt sätt kunna tillgodogöra sig bidraget och ett standardtillägg anses därför mer motiverat ju äldre barnet är.

Hur beräknas föräldrarnas förmåga?

Sedan barnets behov av underhåll bestämts beräknas båda föräldrarnas förmåga att försörja barnet. Beräkningen görs i princip på samma sätt för båda föräldrarna.

Faktisk ekonomiska förmåga eller verklig förvärvsförmåga?

En förälders ekonomiska förmåga att ta del i underhållet kommer som regel till uttryck i hans eller hennes faktiska inkomst- och förmögenhetsförhållanden.

Om en förälder utan godtagbar anledning underlåter att utnyttja sin förvärvsförmåga bestäms underhållsskyldigheten efter den verkliga förvärvsförmågan, dvs. utifrån en fiktiv inkomst; den inkomst föräldern skulle ha haft om han eller hon utnyttjat förvärvsförmågan. En förälders intresse av att själv få avgöra hur han eller hon ska inrätta sitt liv får alltså tåla vissa inskränkningar med hänsyn till skyldigheten att försörja barn.

Förbehåll för eget underhåll

Utgångspunkten är alltså hur mycket föräldrarna tjänar. Från detta får man dra undan vissa belopp som den bidragsskyldige föräldern behöver förbehålla sig för sin egen eller andras försörjning. (förbehållsbelopp).

Förbehållsbeloppet för förälderns eget underhåll innefattar alla vanliga levnadskostnader. Bostadskostnaden beräknas för sig efter vad som är skäligt. De andra levnadskostnaderna beräknas med ledning av ett normalbelopp som för år räknat utgör 120 procent av prisbasbeloppet.

I enskilda fall kan man frångå normalbeloppet och ange levnadskostnaderna till ett annat belopp. En förälder kan således förbehållas mer än normalbeloppet om det visas att utgifterna för förälderns vanliga levnadskostnader på grund av särskilda omständigheter är onormalt stora eller extra utgifter annars framstår som nödvändiga, s.k. särskilda förbehåll.

Förbehåll får vidare göras för skälig bostadskostnad. Den bidragsskyldige får som utgångspunkt göra avdrag för sin faktiska bostadskostnad. Om den av något skäl är mycket hög och den bidragsskyldige skulle kunna skaffa en billigare bostad så kan detta påverka beräkningen.

Förbehåll för underhåll åt make och därmed jämställd

Om det finns särskilda skäl får föräldern vidare förbehålla sig ett belopp för underhåll åt make som han eller hon varaktigt bor tillsammans med (s.k. hemmamakeförbehåll). Förbehållsbeloppet bestäms på samma sätt som för föräldern själv. Normalbeloppet utgör dock 60 procent av prisbasbeloppet.

Rätten till hemmamakeförbehåll avser i första hand make som inte har någon egen inkomst. Har maken en mindre, egen inkomst minskas förbehållsbeloppet och kan maken försörja sig själv får föräldern inte tillgodoräkna sig något förbehållsbelopp alls. Utöver detta krävs, att det föreligger särskilda skäl, t.ex. att makarna har barn i förskoleåldern hemma eller att maken inte kan förvärvsarbeta på grund av sjukdom.

Med make jämställs annan som den bidragsskyldige varaktigt bor tillsammans med, om de har barn gemensamt.

Underhåll till hemmavarande barn

Om en förälder är underhållsskyldig mot flera barn är utgångspunkten att barnen ska behandlas lika. Barn som den underhållsskyldige bor tillsammans med, så kallade hemmavarande barn, har emellertid getts ett visst företräde framför bidragsberättigade barn.

Kontroller och en skönsmässig bedömning

I de fall där föräldrarna har en så svag ekonomi att de inte tillsammans kan täcka sitt barns behov leder en uträkning till att underhållsbidraget blir högre än den bidragsskyldiges överskott. Underhållsbidraget får i sådana fall reduceras så att det inte inkräktar på de förbehållsbelopp som den bidragsskyldige har rätt till. Som regel tas inte heller hela överskottet i anspråk för underhållsbidrag.

Den metod för beräkning av underhållsbidrag som används är endast att se som ett hjälpmedel. Det bidrag som räknats fram måste kontrolleras genom en allmän skälighetsbedömning och vid behov korrigeras.

Underhållsskyldighet gentemot flera barn?

Efter en separation är det inte ovanligt att något eller några barn bor tillsammans med modern och något eller några barn tillsammans med fadern. I en sådan situation ska underhållsbidrag fastställas på vanligt sätt för samtliga barn. Ingenting hindrar dock att föräldrarna när underhållsbidragen fastställts kvittar betalningarna månad för månad.

Situationen kan också vara den att en person är skyldig att underhålla flera barn som har olika föräldrar. En man kan t.ex. vara skyldig att betala underhållsbidrag till barn som han har tillsammans med olika kvinnor. Utgångspunkten är här att alla barnen är likaberättigade. Detta innebär dock inte att de har rätt till lika stora underhållsbidrag från fadern. Barnens behov av underhåll från honom kan variera beroende på mödrarnas förmåga att ta del i barnens försörjning. Barnen kan också ha olika stora behov av underhåll från sina föräldrar.

Även i dessa fall är principen att behovet av underhåll hos varje barn ska fördelas mellan det barnets föräldrar i proportion till deras resp. förmåga. Svårigheten består här i att den bidragsskyldiges ekonomiska förmåga gentemot ett barn påverkas av vad han eller hon samtidigt betalar i underhållsbidrag till ett annat barn med en annan far eller mor. Detta leder ibland till ganska invecklade matematiska beräkningar.

Hur beräknas umgängeskostnader?

När barnet vistas hos den bidragsskyldiga föräldern har denna förälder vissa kostnader för barnet utöver det underhållsbidrag som han eller hon eventuellt ska betala för barnet. Samtidigt har den förälder som barnet varaktigt bor hos minskade kostnader för barnet.

Umgängesavdrag

En bidragsskyldig förälder som har haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn eller under en kalendermånad haft barnet hos i sig i minst sex hela dygn får göra ett visst avdrag på det underhållsbidrag han eller hon ska betala. För varje helt dygn av vistelsen är avdraget 1/40 av det månatliga underhållsbidraget. Om det däremot är frågan om umgänge under dagtid utan övernattning finns det inte någon rätt till umgängesavdrag.

Det krävs alltså ett ganska omfattande umgänge för att någon avdragsrätt ska uppkomma. Bakgrunden till detta är att umgängesavdragen ofta vållar konflikter mellan föräldrarna. Avdragsrätten har därför begränsats till de fall där den bidragsskyldige har störst behov av avdrag, nämligen när barnet vistas hos honom eller henne i stor omfattning.

Andra villkor för avdragsrätten

Om det föreligger särskilda skäl, kan domstol besluta om andra villkor för avdragsrätten. Särskilda skäl kan vara att barnet vistas hos den bidragsskyldige i stor utsträckning eller bor så långt från denne att en stor del av den tid barnet har på sig för att besöka föräldern går åt enbart till resor.

Föräldrarna kan naturligtvis alltid själva komma överens om andra villkor för avdragsrätten.

Nettoberäkning

Den bidragsskyldige föräldern har ofta barnet hos sig under delar av året. Det kan till exempel vara varannan helg och vissa lov och delar av sommarlovet. Den bidragsskyldige föräldern fullgör då delvis sin underhållsskyldighet genom att ha barnet hos sig. Ibland kan man beakta detta redan när bidragsskyldigheten bestämd, i stället för att göra umgängesavdrag. Detta kallas nettometoden.

Eftersom det ofta kan vara svårt att i förväg bedöma omfattningen av det umgänge som kan bli aktuellt är användningen av denna metod inte särskilt vanlig.

Har det redan då underhållsbidraget fastställdes tagits hänsyn till att den bidragsskyldige i väsentlig mån fullgör sin underhållsskyldighet genom att ha barnet hos sig, föreligger inte någon rätt till avdrag på underhållsbidraget.

Ändring av avtal eller dom

Indexändring

Underhållsbidrag till barn anpassas automatiskt till ändringarna i penningvärdet. Bestämmelser om detta finns i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag, den s.k. indexlagen.

Avtal

Om föräldrarna är ense har de vidare alltid möjlighet att själva komma överens om att ändra vad som bestämts om underhållet i ett avtal eller en dom.

Kan föräldrarna inte komma överens måste de vända sig till domstol för att få ett tidigare bestämt underhållsbidrag ändrat.

Sex år

En förälder kan alltid få underhållsbidraget omprövat för framtiden när bidraget – bortsett från s.k. indexändringar – har utgått med oförändrat belopp under minst sex år.

Ändrade förhållanden

Har det inte gått så lång tid måste den som vill få till stånd en ändring av bidraget visa att förhållandena har ändrats. En domstol kan nämligen jämka en dom eller ett avtal om underhåll, om ändring i förhållandena föranleder det. För tiden innan talan har väckts får dock mot parts bestridande jämkning göras endast på så sätt att obetalda bidrag sätts ned eller tas bort. Det är alltså som regel inte möjligt att sätta ned eller ta bort ett underhållsbidrag som betalats. Har barnet väl fått sitt underhållsbidrag, behöver det inte befara att på grund av ändrade förhållanden få betala tillbaka något av vad som mottagits. Inte heller är det mot parts bestridande möjligt att höja ett underhållsbidrag för tiden före den dag då talan väcktes.

Varje förändring kan inte åberopas som skäl för en ändring av underhållsbidraget. Förändringen bör vara påtaglig och ha en viss varaktighet samt gå utöver vad man får räkna med som normala variationer. Ett skäl för jämkning kan vara att den bidragsskyldige har fått underhållsansvar mot ytterligare ett barn. Ett annat skäl kan vara att inkomsterna har ändrats.

Omständigheter som varit kända eller kunnat förutses när underhållsbidraget bestämdes kan inte föranleda jämkning.

Oskäliga avtal

Ett avtal om underhåll kan slutligen också jämkas av rätten, om avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt; endast om det finns särskilda skäl behöver dock redan erhållna bidrag betalas tillbaka.

Preskription

Ett underhållsbidrag betalas periodvis eller som ett engångsbelopp. Som huvudregel betalas underhållsbidrag förskottsvis för kalendermånad.

Om den bidragsskyldige inte betalar underhållsbidraget i rätt tid eller med rätt belopp kan indrivning ske med hjälp av Kronofogdemyndigheten. Bl.a. den bidragsskyldiges lön kan då tas i anspråk genom utmätning.

Ett barn är i princip berättigat till underhållsbidrag från födelsen och själva underhållsskyldigheten preskriberas inte. Möjligheten att få underhållsbidrag utdömt i domstol för förfluten tid är dock begränsad. Om den bidragsskyldige inte medger det får underhållsbidrag inte dömas ut för längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes.

Har underhållsbidraget fastställts går rätten att kräva ut bidraget i princip förlorad fem år efter förfallodagen.

Underhållsstöd

När en av föräldrarna inte bor tillsammans med barnet ska den föräldern i normalfallet betala underhållsbidrag. Om den föräldern inte gör det så får inte barnet det underhåll det har rätt till och behöver. Den andra föräldern, den som barnet bor med (boföräldern) kan då få driva process mot den bidragsskyldige föräldern i hopp om att få in pengar.

Det är Försäkringskassan som handlägger frågor om underhållsstöd och fattar beslut om underhållsstöd.

Vi kan hjälpa till

Vi hjälper dig med argumentation kring tvist om underhåll. Du får del av vår mer än 20 åriga erfarenhet av familjerättsliga processer. Hos oss träffar du en alltid en erfaren familjejurist med stor kunskap och erfarenhet av familjejuridik.

Vi möter dig på ett sätt som passar dig

Du väljer vad som passar dig bäst. Vi kan alltid träffa dig på vårt kontor eller ha ett telefon- eller videomöte.

Läs vidare